fredag 26 november 2010

Konstnär?




Kanske va det dumt att renovera hela skiten innan Valdemar har blivit så stor så han vet att man inte målar på väggarna.

Nu sitter jag och slumrar mitt i inlägget. Sitter på bussen och ska åka till min svärfar och fira hans det fru som fyller år. Hoppas på mat,kaffe och ett glas rödvin. Det behöver jag.
Published with Blogger-droid v1.6.5

torsdag 25 november 2010

This is how we do it...


Valdemar sitter och leker i handfatet, klädd i sin fina Me&I badrock.


Sen ett tag tillbaka i alla fall. Imorgon kan det vara något annat sätt som funkar för att kunna få stå och göra sig fin framför spegeln.

Just de senaste dagarna har han inte varit rolig han den där Valdemar. Han testar gränser genom att gråta och gnälla för att få sin vilja igenom. Tröttsamt!
Published with Blogger-droid v1.6.5

måndag 22 november 2010

Hej mitt vinterland



Nu är vintern här!
En månad och två dagar kvar till julafton och jag längtar, längtar, längtar! Så klart har vi nya traditioner nu när vi har en liten kotte och alla vill ha sin del av honom nu i jul. Jag hoppas innerligt att mina syskon och deras pappa vill fira jul med min familj och min sambos sida.

Idag har efterspel från helgens sjukdom. Valdemar fick ju på sin födelsedag feber och den har sedan dess till igår legat på 39,2-39,8, men ingen snuva eller halsont så det verkar som att det är Tredagarsfebern han fått. Nu väntar vi bara på prickarna på magen eller ryggen som bekräftar min teori. Så idag kör vi pyjamasen och softande hela dagen för att vara säkra på att febern är borta.


Premiär i pälsmössan som han fick av sin farfar och E-M.



Multimedia message

Testar att blogga från mobilen.

Söndag kväll

Sitter nu med ett glas rött och surfar runt och kollar allt det där man dagligen kollar på internet: alla bloggar, mail, Facebook och hemsidor. Egentligen har jag nog inte så många som jag "måste" gå igenom, bara två bloggar och två mail. Facebookfönstret ligger oftast öppet hela dagen, precis som datorn.
Kan ofta fastna framför datorn när jag borde göra annat eller i alla fall ta tillvara på tiden bättre och göra något mer givande än att slösurfa. Skulle kunna ta en powernap, göra något kreativt eller bara äta eller duscha i lugn och ro. Något som man normalt sett inte längre får göra med en liten bebis.

När slutar man förresten att vara bebis?
Vår Valdemar fyllde ju 1 år i fredags och redan dagen efter så kändes det som att jag såg på honom som större.
Tiden springer iväg och jag börjar redan på något sätt känna sorg över att han en dag inte kommer vilja sitta i knä och mysa, att på beställning pussa mig på munnen eller vilja bli jagad runt i hela huset.
Fast självklart är det ju så att varje ålder har sin tjusning och säkert kommer det vara alldeles underbart att sitta och njuta av en middag ihop och prata ordentligt om riktiga saker och slippa torka mat med skeden runt hans mun, prata med pluttigullegulliplutt röst och fråga vad vovven säger. Men just nu är det det sistnämnda jag fullkomligt älskar och försöker njuta av varenda liten sekund.




Valdemar fick en groda som simmar med bakfötterna.
Kul för honom att ha i badet, tänkte jag, men tyvärr så är han alldeles livrädd för den. Eller bara när den närmar sig honom. Då försöker han fly, skriker rakt ut och verkar nästan äcklad. Precis som att han har fått grodfobi redan utan att ha träffat mer än en groda.

fredag 19 november 2010

Gräddar

chokladrulltårtebottnar för fulla muggar!
Min son fyller ju 1 år imorgon och vi ska självklart ha kalas. Min sambo tyckte att vi kunde beställa tårtor och visst kunde vi väl gjort det och jag gick med på det ett tag också, men sen kändes det inte helt bra ändå. Nu kommer min mamma in i bilden som så många gånger förut. Hon var så pysslig och kreativ och fixade alltid så fina tårtor till oss i olika former och figurer. Minns speciellt en som var en katt med tjock mage, tassar och morrhår gjorda av kolasnören. Jag var så impad av den!
Såna tårtor vill jag göra till min son.
Nu blir den inte så figurig eftersom han faktiskt inte förstår sånt ännu. Den kommer vara i chokladbottnar, med Dumlefluff, banangrädde och garnerad med vanlig grädde, strössel och godisar. Han kommer nog bli jättenöjd! Han är ju bara ett år, han har aldrig ätit tårta förut, aldrig känt den chippa mellan fingrarna. Han kommer tycka det är hur kul som helst. Min lilla prins!

torsdag 18 november 2010

För exakt ett år sedan

så skulle min älskade mamma ha fyllt 54 år. Mamma gick bort för snart åtta år sedan efter att ha kämpat mot cancer i åtta år.

För exakt ett år sedan så låg jag i sängen och försökte somna och hoppades på att få sova riktigt gott utan värk i ryggen och att ständigt behöva vända och vrida sig i sängen.

För exakt ett år sedan var jag tjock, inte bara av Wienerschnitzel, klyftpotatis, bearnaisesås och ärtor, utan även pga min gravida mage som jag haft i 12 dagar mer än beräknat.

För exakt ett år sedan hade jag nästan gett upp hoppet om att det var en bebis i magen, att den skulle komma ut och leva med oss. Hade väntat och väntat och nu kändes det som att jag missat och sprungit förbi mållinjen istället för rakt igenom. Jag var psykiskt trött, mådde riktigt dåligt och bara grät. Min bror var "barnvakt" åt mig för att min sambo var tvungen att åka på ett jobb i Stockholm och han ville inte att jag skulle sova själv ifall något hände när han var borta.

Men om tre timmar är det exakt ett år sedan allt vände och första värken kom. Efter 21,5 timme kom vår son. En alldeles perfekt gosse (som man säger i såna sammanhang), med runda kinder, liten rumpa och fjun på huvudet. Vacker som en dag. Vår direkt, inga konstigheter, han hörde hemma hos oss.

 

Vår Valdemar. 55 cm lång och 4775 g tung.