Utskriven och hemma!

Nu har jag precis kommit hem med Tage efter hans vistelse på Djursjukhuset.

Han är opererad för testikeltumör, vilket innebär att han blivit kastrerad. Dom tog bort båda testiklarna för att vara säkra på att allt skulle vara borta. Han blev röntgad för att se om det fanns fler tumörer i kroppen, men de hittade inga fler. Dock hittade de spondyloser runt korsryggen och sju kotor fram i ryggen. Detta är något som kan drabba äldre hundar och som jag förstod på veterinären så var det inget man kunde bota utan bara förebygga och ändra om i livsstilen för att Tage ska ha det så bra som möjligt. Vi har återbesök hos veterinären den 8:e september. Då ska stygnen efter operationen tas bort och vi ska diskutera hur vi kan göra så Tage mår så bra som möjligt. Tex ska han ha täcke på sig, få smärtstillande när han har ont och ska inte springa i trappor, gör hopp eller röja runt när man är ute. De såg även att Tage har en förstoring på hjärtat men det var inget att oroa sig för, inget ovanligt hos äldre Boxrar och det hade aldrig märkts om han inte hade åkt in för tumören.
Det han mest verkar lida av nu är tratten som han måste ha på sig.

Åkte hem med tomt koppel

 

Lilla doggydoggen. 

Han fick ligga kvar på hundlasarettet, hos fajbjoj doktojn.
Dom är himla bra på Djursjukhuset i Karlstad, dit vi alltid går även med vår förra hund. Fördelen med att vara djur och sjuk är att man aldrig behöver överdriva sin sjukdom, utan man får snabbt hjälp och man blir alltid tagen på största allvar. Så hade det kanske varit för oss människor också om vi hade behövt betala på samma sätt som man gör hos veterinären. 

Tage har inte ätit på två dagar vilket innebär att hans magsäck är i princip tom och därför är det inte aktuellt att ge honom smärtstillande i form av tabletter eftersom de bara kommer fräta på magsäcken. Och för att kunna bota ev infektion i kroppen så måste han äta, för att kunna äta så måste han slippa smärtan som gör honom orkeslös och säkert ömmar det i magen nu. Så dom börjar med smärtstillande och det genom dropp för att skona magen. Han ligger alltså kvar på Djursjukhuset pga droppet.
De har tagit massa blodprover och i em ska de ringa och berätta svaret på dom och hur deras plan ser ut för att få honom frisk. Allt hänger på proverna. Är det inte en infektion som han har i kroppen så kommer han utredas för tumör i testiklarna. Då vet jag inte hur man går vidare, det var ingen som ville prata om det innan svaren på proverna kommer.

Förhoppningsvis hänger höfterna/haltandet ihop med smärta som han sakta (?) byggt upp i det området. 

Håll tummarna för min vovve!

Lilla vovven

Imorgon ska jag ringa veterinären och hoppas på att få komma in och få Tage undersökt. Han har ätit väldigt dåligt sedan i söndags, och inte alls på nästan två dagar. Han är dålig i magen, trött, seg, vissen, har spytt och i kväll ringde Jakob mig på jobbet och berättade att han tycker att han ser ut att ha väldigt svullna testiklar. Jag är bra på att bli hypokondrisk även för andra och har ju sedan igår morse sett massa "fel" hos Tage, men när Jakob (som är mer lugn och sansad med sånt) reagerar så är det lite allvarligare.
Han är lite känslig i magen och ofta så sticker Valdemar till honom något annat att äta eller tappar på golvet. Sånt kan Tages mage reagera på. Han har ätit gräs när vi varit ute och gått och det tyder på att han är dålig, behöver vila magen och ta det lugnt. Så han får då väldigt blött ris att äta för att styra upp det hela. Så vi har liksom låtit honom vara, det är normalt för vår hund att ha det så här ibland.
Men nu har han varit riktigt vissen sedan igår. Han vill helst gå upp i vårt sovrum och lägga sig, trots att ingen annan är där, han bryr sig inte när hans polare Sebbe kommer för att ta honom på en promenad och han totalvägrar äta, men dricker vatten. Varningssignaler.
Jag googlade runt lite nu efter jobbet och hittar att prostata och testikelproblem (som tydligen inte är ovanligt för hundar över 5 år) kan ge symptom i form av matvägran, slöhet och även problem med bakbenen (som vi fått tid hos ortoped för nästa tisdag).
Jag kan vara världens bästa på att ta ut saker i förskott, både ont och gott, så nu känner jag mig väldigt orolig och får ångest över vad de ska säga hos veterinären. Nackdelen med att ha djur är att de inte lever ens i närheten av lika länge som vi människor. Och man blir ju så himla fäst vid dom. Han är ju vår älskling, lilla Tage.
Lilla vovven.

Sakta vi gå genom...kvarteret.

Här ligger han så fridfullt

Och sover, den lilla misshandlade vovven, under täcket. Suger ut det sista av lugnet på morgonen innan han måste gå upp. Under täcket är det lite för varmt, men väldigt gosigt och han ligger lite skyddat och hamnar inte värst mycket i fokus för familjens minsta. Han som slåss, rivs och drar i svansen, i öronen...ja allt han kommer åt att dra i. Igår fick han in ett riktigt rapp med flugsmällan rätt över nosen. Lilla vovven kved till. Då är det svårt att gå ner lugnt och sansat på knä och förklara för Valdemar att man inte får göra så och varför. Jag blev faktiskt riktigt arg och röt till istället. Slag och sånt på mig kan jag förklara lugnt och sansat, jag tål det och förstår vad lillen sysslar med. Men lilla vovven han förstår ju inget alls. Varför han ena sekunden får pannkaka och ett glas mjölk serverat på golvet av lillen och i nästa sekund blir piskade på nosen. Någon måste försvara vovven också. Och Valdemar han visar ånger. Men kommer lik förbannat göra det igen.

Trädgårdsfix

Och såklart hjälper Tage till med att lägga stengången.

Det ska vara Umbro

Aldrig har en boll tidigare överlevt 24 timmar med Tage Tholin-Larsson.
Helgen är ju i och för sig inte slut, men det ät Tages krafter (och just nu envishet) så här i solen. Hans räddning är kalla klinkersgolv och skuggig syrenhäck.
Själv har jag sovit middag i en solstol och fått fin sommarbränna över näsan.

Packar

Imorgon bitti tar jag, Valdemar och Tage tåget till Göteborg. Där på perrongen kommer Jakob att stå och vänta på oss. Han landade ikväll i Göteborg efter att ha varit i Monaco och jobbat i en vecka. Vi åker då vidare till Onsala för att spendera helgen med vänner.
From imorgon så trappar Jakob ner på jobb och tar en välförtjänt semester. Några få jobb har han bokat upp sig på, men resten av tiden så ska han umgås med sin son och fixa med huset. Jag tänker att gladast för det är jag, men faktiskt så är det Jakob och Valdemar som är gladast. Dom behöver tiden ihop och detta kommer bli en så mysig sommar så vi sent kommer glömma den. Jag är glad över att inte behöva vara ensam om så mycket i hemmet och med Valdemar och så är jag självklart otroligt glad över att mina fina killar får så mycket kvalitetstid ihop.

Valdemars Mini Kånken är packad inför tågresan. Tågresan som jag är nervös för.
Sist vi åkte tåg så var Valdemar 3 månader och vi åkte då till min pappa i Malmö. Pga Sj och deras vanliga strul så var mer än halva resan ett rent helvete. Jag hade bokat platsbiljett just för att kunna mata Valdemar och för att slippa stressen med att hoppa runt och bara kunna sitta tryggt hela resan. I Göteborg var min vagn bortkopplad och ersättningsvagnar var inkopplade och därmed fanns inte längre min platsbokning. Jag fick sitta i en sån där vagn för pendlare där resenärerna oftast står upp eller sitter på såna stolar som jag fick sitta på; en i trä som man fäller ut från väggen. Riktigt obekvämt i 3 timmar. Omöjligt att amma där när man hade fullt upp med att värja sig för armbågar och med Valdemar i famnen försöka behålla balansen och sitta kvar med hjälp av fötterna. Sj-personalen kunde inte ens erbjuda mig sin personalkupé så jag fick amma lilla ledsna bebisen. Han skrek nästan konstant i 3 timmar och jag hade dåligt samvete för min bebis och kände mig väldigt störande för de andra resenärerna som fick sitta och lyssna på hans vrål.
Nu kommer det ju inte bli så imorgon eftersom han kan gå och vi behöver inte sitta stilla. Men det är krångligt med hunden. Han går man inte gärna runt med på ett tåg sådär. Och finns inte en chans i världen att Valdemar kommer vilja sitta still i strax under 3 timmar.
Funderade lite på det där. Vad är det som får honom fokuserad och att stanna upp i härjet? Jo, små lappar och etiketter att sticka in fingret i. Så jag satte mig och slängde ihop en trasa med olika band i olika längder och material den ligger i väskan, på vänster sidan). Hoppas den kan få honom att lugna sig lite och sitta i mitt knä och mysa.
Lägger man till en femma så får man egen biljett och egen stol till barnet. Har även bokat så att vi inte sitter vid ett bord utan vi sitter bredvid varandra. Jobbigt att sitta vid ett fyrastols bord och ha hunden på golvet. han kommer vilja ligga och lukta på allas byxor. Nu är istället min förhoppning att han kommer inse att resan kommer ta ett tag och då lägger sig på golvet, under våra fötter, så som han gör på bussen. Då blir jag glad på min duktiga lilla vovve. Packar nu ner hundgodiset.

Tillbaka i arbetsrummet

Ska läsa lite mer innan jag lägger mig. Har med mig ett fat med nybakade bullar och ett glas kall mjölk.
Upp från under bordsskivan dök helt plötsligt en liten bullsugen vovve upp och han hade lagt på sin bästa Komigenlåtsastappalitebullejaglovarattinteberättaförhusse-blick. Men jag stod emot.

Ibland är han så vacker så det gör ont i hjärtat.

Middag hos svärmor

Vi tar bussen till Jakobs mamma och det betyder att det kommer drickas lite rödvin till maten. Jag kan ju i och för sig alltid dricka vin eftersom jag inte har körkort,men ikväll kan även Jakob dricka vin.
Plus med att åka till Jakobs mamma på middag är att hon är utbildad kock dvs det är garanterat god mat och att världens vackraste vovve alltid är välkommen och därmed har vi ingen direkt tid att passa.

Sol idag igen

Altanhäng och pluggande är det som gäller fram tills lillen ska hämtas på dagis.
Jag är så himla nöjd med att ha en trädgård. Den är väldigt liten och gräsmattan är minimal (krävs bara en sån där miljövänlig gräsklippare som går på människokrafter och inte bensin), men trädäcket är stort och det är så vi vill ha det.
Det är så skönt att direkt man kommer hem från dagis så kan man öppna dörren och gå ut och hänga där någon timme till och sen när sommaren är här då kommer dörren öppnas direkt på morgonen och både hund och barn släpps ut medan vi fixar fram frukosten på en bricka och bär ut på altanen.
Ett annat stort plus är att vi har sol hela dagen och skön kvällssol som sen träffar däcket där stolarna står längre bort på däcket. Och taket över bordet ligger högt och känslan under det blir nästan som ett uterum och därför är det varmt där nästan jämt.

Direkt man öppnar dörren springer lilla vovven ut och lägger sig och lapar sol. Han blir härligt seg av det där softandet.
Jag bjuder även på en närmare titt på vår vansinnigt fula fasad som vi ska byta nu under våren/sommaren. Hu.

Ett säkert vårtecken

Premiärturen både för mig och Tage är cyklad. Underbart väder i kombination med grymt lyhörd och duktig hund, som älskar när vi cyklar, gör att jag redan längtar efter nästa sväng.

Ikväll ska jag testa att baka surdegsbröd för första gången. Köpt ost, så jag hoppas på riktigt god nybakad macka och en kopp te ikväll.

Receptet på en härlig helg?

Skulle kunna vara det vi gjort under helgen. Sen om man anser att det är en bra helg eller inte, det är upp till var och en. Jag ser i alla fall tillbaka på den som en bra helg: känner mig utvilad och samtidigt som vi inte direkt "gjort något" så har jag fått massa fixat tack vare fina människor i min närhet.

På fredagen (som inleddes med fet huvudvärk a´la nästan migrän och soffläge) efter dagis så myste jag och lilla plutten. Vi gjorde rödspätta med äggsås tillsammans. Så himla roligt att han tycker det är skoj att vara med och fixa i köket. Inte för att han gör värst mycket (hackar lite i en potatis, tar ett bett och sen försöker snyta sig i den) men han är ändå med, vi umgås. Alternativet är annars att jag står i köket, han försöker roa sig själv med sina leksaker eller dra ut allt vi har i kökslådorna. Han brukar ganska snabbt tröttna på det och drar mig i byxbenet medan han gnäller allt han kan.
Vi firade även lilla vovven som fyllde 6 år. Han fick en härlig pipleksak (perfekt i kombination med huvudvärk. Hur tänkte jag?), ett stort rökt köttben (ett sånt där utan kött, men som är ett riktigt ben) och det vanliga torrfodret utblandat med rödspätta och potatis. Han däckade ganska tidigt på vardagsrumsmattan (som nu luktar rökt köttben) och snarkade högt.

På lördagen hade vi en slapp morgon i långsamt tempo; frukost, barnprogram på tv (Valdemar börjar kolla lite grann, så jag slipper sitta ensam och titta.) och sen en promenad i solen. Jag fick även sitta någon timme och plugga medan lilla trollungen låg ute i friska luften och sov middag. Sen tog vi bussen till min styvpappa och min lillasyster. Där käkade vi god middag och sen de där chokladsemlorna som jag tidigare visat. Jag fyllde dom med mandelmassa och chokladgrädde och dom blev supergoda!

På söndagen fick jag barnledigt redan vid lunch och kunde ägna väldigt mycket tid åt att plugga, så jag kände att jag kom ikapp väldigt mycket. Senare på em kom Sara och lånade med sig Tage hem. Både hundledigt och barnledigt kändes ovanligt. Jakob var på teatern och kollade på ett rep, så jag var helt ensam. Sen firade vi söndag med pizza och Solsidan.

Jakob (och hela hans familj faktiskt) jobbar väldigt mycket inom teatern. Något som vi inte alls har gemensamt. Jag var med under en uppsättning och sydde scenkläderna, men det är allt, tycker inte det är så kul faktiskt. Helt enkelt. Men jag måste erkänna att jag gillar när han kommer hem med preimärbuketterna han får! Och goda chokladen från Carli!

På solsidan

Nu har jag och Tage bänkat oss i sköna solen. Laddat med Dumle (måste vara det godaste godiset som finns!) juice och kaffe. Och nu jävlar ska jag läsa det där kapitlet om miljöpedagogiskt perspektiv och sen skriva min del av gruppuppgiften.

Tage lövs Me!

Vi sitter på bussen på väg till Jakobs mamma. Hon har hämtat Valdemar på dagis idag och nu är han hemma hos henne och river hennes lägenhet. För det är sånt han är intresserad av numera. Riva och klättra.

Tage passade på att få lite kärlek och satte sig i mitt knä. Gullig vovve! Han vet väl att vi ska hämta Valle och att han då kommer få dela med sig av min uppmärksamhet. Sista chansen liksom.

Tage

Häromdagen när vi satt på bussen (stod, är väl kanske mer rätt ord, och trängdes med hund och barnvagn) så var det en annan familj som också hade barnvagn och hund med sig. Tage var superintresserad av den lilla tussen som gömde sig bakom benen på sin husse och stod och skakade av iver för att få hälsa bara liiite liiite.
Familjen hade även en kompis som satt på bussen och hon sa: -Men du, visst är det väl Tage du har med dig?
Konstigt att stå på bussen och folk känner ens hund :)
Nu var det inte svårare än så att tjejen jobbar på samma firma som Jakob har sitt kontor på och ibland får Tage hänga med dit. Så tydligen så brukar tjejen och Tage "hänga lite på dagarna" som hon sa.

 

Vi får dagligen otroligt mycket komplimanger för Tage. Många som ofta stannar till och säger att man har en sån vacker hund, vill fråga lite och väldigt många (medelålders oftast) som växt upp med boxer och som blir glada av att se Tage och vill hälsa och klappa lite.

Min mamma växte upp med en Boxer, Jonte hette han, och har varit förälskad i rasen sen dess. Tror han var ett väldigt stöd för henne under hennes ganska kämpiga uppväxt. Och så hade hon alltid fikasällskap för han var tydligen galen i kanelbullar. Hon fick alltid gulliplutt röst så fort hon såg en och drömde nog om att ha en Boxer igen. Så inte oväntat smittade detta intresset av sig på mig. Fast riktigt Boxerfast blev jag inte förrens jag träffade Perra sommarlovet till 9:an och fick lära känna hans Boxer Charlie. Herregud vilken ful hund, alla skönhetsfel du kan tänka dig, men så himla gudomligt go! Han charmade mig totalt och sen dess har jag aldrig kunnat tänka mig en annan ras än Boxer.

Vi fick Tage när han var ett år gammal och då hade han inte ens gått i koppel. Han levde sitt första år på kenneln och där gick hundarna fritt. Så vi har fått träna ganska mycket med både koppel och att vara ensam hemma.Tror att hans glädje för andra hundar kommer ifrån att han bott så länge på kenneln. Han har alltid älskat andra hundar och funkar ihop med vem som helst. Dock brukar de flesta tröttna på hans outtröttliga lekar.

Han är en riktigt fin hund Tage och då menar jag inte bara till utseendet, utan han är otroligt go att ha att göra med. Facit på det är väl kanske att tre av dom som hjälper oss med hundpassning faktiskt är hundrädda, men mer än gärna passar vår Tage. Mot Valdemar är han jättesnäll och får tyvärr inte det tillbaka, utan Valdemar sitter gärna gränsle och hoppar på honom, drar hårt i öronen och klappar/slår på honom. Så vi jobbar mycket hemma med att visa Valdemar vad man får och inte får göra, vilket inte alls är lätt. Men Tage verkar ha tålamod...

Man brukar säga att Boxern är en ängel i en gangsters kropp och på vår vovve stämmer det klockrent!

Ej önskad sovmorgon avklarad

Jag sov till 11.30 idag. Det har inte hänt på många många månader och var egentligen välbehövligt eftersom jag sover väldigt lite, men hade hellre gått upp och pluggat och städat lite.



Nu sitter jag och vovven på bussen till farmorn för att hämta lilla busungen. Han har varit hos henne sen igår lunch, just för att jag skulle få sitta och plugga massa ifred. Dom har kollat på Melodifestivalen, ätit Paella och myst. Valdemar tycker om både räkor och kräftor. Hos farmor får man inte "vanlig" tråkig mat heller och han äter och mumsar mer än gärna i sig. Tycker det är roligt eftersom vi hemma gärna lagar annat än vanlig husmanskost.


Har fått otroligt mycket gjort med plugget och det känns himla bra! Examinationen ska lämnas in på tisdag och på torsdag är det omtenta för en gammal kurs. Tråkigt, men ett måste.

Idag kommer sambon, pappan och hussepappan hem från jobb i Luleå och Umeå. Jag längtar jättemycket efter honom!

Bra start

Idag var vi duktiga på att gå upp i tid och hela morgonen flöt på utan strul. Det är tidsparande när Valdemar ligger själv i vår säng och dricker sin välling, men väldigt tråkigt att missa den mysiga stunden som det är att sitta i soffan och gosa medan han dricker vällingen.
Och under tiden som jag står i badrummet och sminkar mig och allt sånt där så brukar Valdemar greja i sitt rum. Idag hann han med en fika, kolla ut genom fönstret på vad grannarna gör och packa min stora necessär. Sen hängde han den på armen och såg ut som han skulle ge sig av. Han kanske ville åka efter sin pappa som igår åkte till Umeå på jobb.

Vi var ute i så god tid så jag hann ta med vovven och sen åka hem med honom innan jag åkte till jobbet och det är perfekt för då behöver han inte vara själv lika länge idag. En och en halv timme kortare faktiskt och det gör gott för mitt samvete,för det är nog jag som mest lider. Herregud va dåligt samvete jag kan ha för den där hunden.

Valdemar är så glad att få komma till dagis nu. Och fröknarna berättar varje dag hur bra det gått med lämningen, maten, vilan och va kul han har det med kompisarna.
Idag stod några kompisar vid grinden och väntade när vi kom, iklädda halvt nerhalkat snickarbälte. Så himla gulligt!

Lördag

Vi (Anna, Valdemar och Tage. Jakob jobbade hockey några timmar) hade en ganska så slapp lördag:

Grabbarna tog en promenad så jag kunde sitta i fred och maila skolgrejer till studiegruppen. Valdemar sov middag när dom kom tillbaka så jag hann fixa ännu mer med skolan. Jag känner mig jättestressad med skolan för jag har två omtentor och en examination inom två veckors tid plus att jag ska jobba ganska mycket. Men det får gå, behöver poängen för kurserna.

Jag rensade min garderob och istället för att spara i lådor så insåg jag att jag aldrig kommer passa i det där linnet i S eller aldrig kommer använda den korta kjolen i det hopplösa materialet kombinerat med färgen som gör att det är nästan omöjligt att hitta tror att ha under utan att dom syns. Nä,lika bra att inse tänkte jag och stoppade allt i en påse och tog grabbarna på en liten promenad till Frälsningsarméns container. Sen gick vi ett extra varv runt gatan bredvid oss. Valdemar protesterade högljutt när han inte fick ta en sopborste från en gård och körde klassikern; att lägga sig raklång på backen och skrika.
En promenad som normalt sett, för vuxen och hund, tar under 10 min. Med kotte tog det 45 min.

Vi väntade ut Valdemar så att vi skulle få äta i fred och när han väl somnade så rostade vi grönsaker i ugnen och åt med entrecote, vitlöksmör och bearnaise. Det var gott, helt okey gott men inte mer. Visst är det väl så att entrecote är en chansning? Svårt att veta om det är bra kött eller inte. Vi försöker äta så lite potatis, ris och pasta som möjligt och jag tycker att vi ofta äter tex ugnsgrönsaker istället. Har lite idétorka och skulle behöva tips på vad man kan variera med.

Valdemar har sovit väldigt dåligt senaste nätterna och det är väldigt slitsamt. I går kväll, vid ungefär samma tid som senaste kvällar, så vaknade han till och va lite ledsen. Jag vet inte hur man på bästa sätt löser problemet, men körde igår någon 5-minuters liknande variant. Han lät inte riktigt vaken och fick ligga kvar i sängen och själv somna om. Och det gjorde han ganska enkelt faktiskt. Och sov hela natten och ända till 07.30. Jag har dragit mig för att prova denna metod. Så fort jag har funderat på den så kan jag inte låta bli att undra vad som skulle pågå i hans lilla huvud när han skulle ligga där och gråta och ingen hämtar honom som vanligt. Skulle han känna sig övergiven? Skulle han bli rädd? Får han men av det?

En stor sak som hänt under helgen är att lilla monstret ätit som en häst. Halleluja! Hoppas det håller i sig.

Nu ska jag fortsätta jobba.
Trevlig söndag!

Published with Blogger-droid v1.6.5

Solen skiner

Och jag har precis kommit hem från seminarium i skolan. Känns så himla kul att vara igång och plugga, trots att jag ligger efter med flera kurser, och jag känner mig otroligt peppad! Vi har en bra lärare och seminarierna består av mycket diskussioner, vilket jag tycker är väldigt kul. Pga av att vi är en liten grupp så känns det som att man både får och vågar säga vad man tycker och läraren är väldigt av den inställningen att ingen fråga är dum och att man gärna får tänka högt tills man kan formulera sin synpunkt rätt.
Ja, det känns verkligen jätteroligt!!

Idag fick Valdemar med sig egen mat och gröt till dagis för att fröknarna är oroliga eftersom han äter så dåligt, nästintill ingenting stoppar han i sig under hela dagen på dagis och då är det klart att han är trött och gnällig. Dom bad om favoritmat och undrade på tips om hur dom skulle kunna få honom att äta, men jag har tyvärr inte så mycket att dela med mig när det gäller den frågan eftersom han alltid har varit strulig med maten. Han tar gärna en sisådär tre tuggor och sen tappar han intresset och vill upp ur stolen och göra annat. Han verkar sällan hungrig och ligger bra på kurvan, så jag vet inte vad mer jag ska göra än att bli orolig.

Nu ska jag ta hand om den lilla bortglömda vovven och ta en härlig solpromenad till dagis och hämta lilla fiskorven.

Vackra Tage under en kall vinterdag för lite drygt ett år sedan.