Tage

Häromdagen när vi satt på bussen (stod, är väl kanske mer rätt ord, och trängdes med hund och barnvagn) så var det en annan familj som också hade barnvagn och hund med sig. Tage var superintresserad av den lilla tussen som gömde sig bakom benen på sin husse och stod och skakade av iver för att få hälsa bara liiite liiite.
Familjen hade även en kompis som satt på bussen och hon sa: -Men du, visst är det väl Tage du har med dig?
Konstigt att stå på bussen och folk känner ens hund :)
Nu var det inte svårare än så att tjejen jobbar på samma firma som Jakob har sitt kontor på och ibland får Tage hänga med dit. Så tydligen så brukar tjejen och Tage "hänga lite på dagarna" som hon sa.

 

Vi får dagligen otroligt mycket komplimanger för Tage. Många som ofta stannar till och säger att man har en sån vacker hund, vill fråga lite och väldigt många (medelålders oftast) som växt upp med boxer och som blir glada av att se Tage och vill hälsa och klappa lite.

Min mamma växte upp med en Boxer, Jonte hette han, och har varit förälskad i rasen sen dess. Tror han var ett väldigt stöd för henne under hennes ganska kämpiga uppväxt. Och så hade hon alltid fikasällskap för han var tydligen galen i kanelbullar. Hon fick alltid gulliplutt röst så fort hon såg en och drömde nog om att ha en Boxer igen. Så inte oväntat smittade detta intresset av sig på mig. Fast riktigt Boxerfast blev jag inte förrens jag träffade Perra sommarlovet till 9:an och fick lära känna hans Boxer Charlie. Herregud vilken ful hund, alla skönhetsfel du kan tänka dig, men så himla gudomligt go! Han charmade mig totalt och sen dess har jag aldrig kunnat tänka mig en annan ras än Boxer.

Vi fick Tage när han var ett år gammal och då hade han inte ens gått i koppel. Han levde sitt första år på kenneln och där gick hundarna fritt. Så vi har fått träna ganska mycket med både koppel och att vara ensam hemma.Tror att hans glädje för andra hundar kommer ifrån att han bott så länge på kenneln. Han har alltid älskat andra hundar och funkar ihop med vem som helst. Dock brukar de flesta tröttna på hans outtröttliga lekar.

Han är en riktigt fin hund Tage och då menar jag inte bara till utseendet, utan han är otroligt go att ha att göra med. Facit på det är väl kanske att tre av dom som hjälper oss med hundpassning faktiskt är hundrädda, men mer än gärna passar vår Tage. Mot Valdemar är han jättesnäll och får tyvärr inte det tillbaka, utan Valdemar sitter gärna gränsle och hoppar på honom, drar hårt i öronen och klappar/slår på honom. Så vi jobbar mycket hemma med att visa Valdemar vad man får och inte får göra, vilket inte alls är lätt. Men Tage verkar ha tålamod...

Man brukar säga att Boxern är en ängel i en gangsters kropp och på vår vovve stämmer det klockrent!