Packar

Imorgon bitti tar jag, Valdemar och Tage tåget till Göteborg. Där på perrongen kommer Jakob att stå och vänta på oss. Han landade ikväll i Göteborg efter att ha varit i Monaco och jobbat i en vecka. Vi åker då vidare till Onsala för att spendera helgen med vänner.
From imorgon så trappar Jakob ner på jobb och tar en välförtjänt semester. Några få jobb har han bokat upp sig på, men resten av tiden så ska han umgås med sin son och fixa med huset. Jag tänker att gladast för det är jag, men faktiskt så är det Jakob och Valdemar som är gladast. Dom behöver tiden ihop och detta kommer bli en så mysig sommar så vi sent kommer glömma den. Jag är glad över att inte behöva vara ensam om så mycket i hemmet och med Valdemar och så är jag självklart otroligt glad över att mina fina killar får så mycket kvalitetstid ihop.

Valdemars Mini Kånken är packad inför tågresan. Tågresan som jag är nervös för.
Sist vi åkte tåg så var Valdemar 3 månader och vi åkte då till min pappa i Malmö. Pga Sj och deras vanliga strul så var mer än halva resan ett rent helvete. Jag hade bokat platsbiljett just för att kunna mata Valdemar och för att slippa stressen med att hoppa runt och bara kunna sitta tryggt hela resan. I Göteborg var min vagn bortkopplad och ersättningsvagnar var inkopplade och därmed fanns inte längre min platsbokning. Jag fick sitta i en sån där vagn för pendlare där resenärerna oftast står upp eller sitter på såna stolar som jag fick sitta på; en i trä som man fäller ut från väggen. Riktigt obekvämt i 3 timmar. Omöjligt att amma där när man hade fullt upp med att värja sig för armbågar och med Valdemar i famnen försöka behålla balansen och sitta kvar med hjälp av fötterna. Sj-personalen kunde inte ens erbjuda mig sin personalkupé så jag fick amma lilla ledsna bebisen. Han skrek nästan konstant i 3 timmar och jag hade dåligt samvete för min bebis och kände mig väldigt störande för de andra resenärerna som fick sitta och lyssna på hans vrål.
Nu kommer det ju inte bli så imorgon eftersom han kan gå och vi behöver inte sitta stilla. Men det är krångligt med hunden. Han går man inte gärna runt med på ett tåg sådär. Och finns inte en chans i världen att Valdemar kommer vilja sitta still i strax under 3 timmar.
Funderade lite på det där. Vad är det som får honom fokuserad och att stanna upp i härjet? Jo, små lappar och etiketter att sticka in fingret i. Så jag satte mig och slängde ihop en trasa med olika band i olika längder och material den ligger i väskan, på vänster sidan). Hoppas den kan få honom att lugna sig lite och sitta i mitt knä och mysa.
Lägger man till en femma så får man egen biljett och egen stol till barnet. Har även bokat så att vi inte sitter vid ett bord utan vi sitter bredvid varandra. Jobbigt att sitta vid ett fyrastols bord och ha hunden på golvet. han kommer vilja ligga och lukta på allas byxor. Nu är istället min förhoppning att han kommer inse att resan kommer ta ett tag och då lägger sig på golvet, under våra fötter, så som han gör på bussen. Då blir jag glad på min duktiga lilla vovve. Packar nu ner hundgodiset.