Min svärmor har satt en diagnos på vad det är den här lider av.
Han lider av en släng av FörTrots. Jepp. Blir lite sur när hon säger det. Inte på henne, utan mer för att det antagligen är så och att trotsåldern kommer vara 100 gånger jävligare. Att han kommit i trotsåldern vid 1,5 års ålder är nog inte så sannolikt och jag är inte så sugen på att ha det såhär och sen en trotsålder som avlöser det här. Usch.
Jag verkar liksom inte göra ett enda rätt just nu och allt man gör, oavsett om han bett om att man ska göra det, så blir han tvär och arg som ett bi. Jag håller honom nuförtiden mer med hans armar rakt upp i vädret, huvudet slängt bakåt och gallskrik (där man inte längre kan hålla kvar honom utan han rinner ur händerna, skrikande ner på golvet och där ligger han och slår armar och ben i golvet och skriker som en stucken gris) än i kramiga kramar och med gulliga pussar. Men men...han kommer väl tillbaka till kramar och pussar tillslut. Eller?
Börjar utveckla en helt fantastisk stänga av öronen-förmåga men funderar flera gånger om dagen på hur snabbt man ska förlåta honom när han dummar sig (tex så slåss han otroligt mycket) och jag säger ifrån. Han blir då ledsen och vänder sig direkt mot mig och ska upp i knä (gissar på att det är ett sätt att be om ursäkt från honom. Att han känner en ånger.). Hur ska man agera då? Ska man plocka upp och trösta honom? Ska man nonchalera hans vädjan? Jag är himla rädd för att dalta och skämma bort honom. Svårt det där.
Hej!
SvaraRaderaHar en son i samma ålder och läser mycket om barnpsykologi.
Perioden mellan 18-21 månader (ca) är en av de stora separationsfaserna när barnet inte bara ska återta trygghet i den "stora vida världen" (som nu är ÄNNU större än innan) utan också förstår de inte styr världen. Vilket är en sorg för dem, en riktigt sorg.
Man kan ALDRIG skämma bort sitt barn med kärlek, därför är det rätta att säga NEJ om han slåss, men alltid erbjuda en famn.
När min son slänger sig handlöst bakåt i ren ilska brukar jag (förutom att försöka fånga) sätta mig bredvid och säga "mamma är här" "jag förstår att du är arg" o.s.v.
Barn förstår inte konskvenser på det sätt vi kallar "skämma bort" förrän runt 3 års ålder.
Hang in there!
Åh vilken bra kommentar! Precis vad jag behövde.
SvaraRaderaJag var på Bvc för att vaccinera honom och frågade då om dom ska vara såhär (haha) och hon sa att det var helt normalt. Och sa det där du säger om att sitta ner och prata, förklara varför man inte får slåss osv. Låter bra och förnuftigt. Vara på hans nivå och lugnt och sansat förklara varför det blir som det blir. Och så förstår dom ju så mycket mer än dom kan prata. Gudskelov:)
Vi hade världens sämsta barnmorska på Mvc när vi väntade Valdemar (ångrar att vi inte bytte) men hon som vi nu har på Bvc är så himla bra. Jag gillar henne starkt.
Tack för en fin och bra kommentar på mitt inlägg!
Ha det gott och lycka till med ditt lilla bi :)