Så var det alltså dags att klippa av de där bebisguldlockarna och gå vidare till en barnfrisyr. Bebishåret kommer väl antagligen inte igen och det hade jag lite ångest för. Nu i efterhand så ångrar jag mig inte en sekund.
Valdemar "satt som ett ljus" - samma ord som min mamma brukade berömma mig med efter att jag som liten varit duktig hos frisören. Lite myror i brallan fick han på slutet men det var ganska lätt att lura bort det med roliga saker att titta på och att få håret sprayat med vatten. Otroligt skoj tydligen.
Förebilderna
Långt i nacken, lägger sig i lockar och tupèras gärna till dreadlocks när som helst och hur som helst på dygnet, inte bara vid sömn alltså. Valdemar är ljus med en lite rödlätt ton.
Under tiden
Ville absolut inte hoppa från mitt knä ner på en kudde i frisörstolen så jag fick ha honom i knät.
Han ville absolut inte ha på sig det där skynket heller. Jag fick ha ett på mig som inte hjälpte ett dugg eftersom Valdemar satt utan.
Efterbilderna
Ja, nu ser han ut som ett barn. Han ser genast mycket äldre ut. Och nya frisyren framhäver verkligen hans lilla pussnacke. Åh. Gullig. Och till hans stora glädje så fick man klubba efteråt. Det har han aldrig provat förut. Tyckte såklart det var jättegott.
Oh va söt han blev en liten pojke!
SvaraRaderaJa, han blev superduper fin i håret. Lilla pussnacken kom fram också :)
SvaraRadera