Och sover, den lilla misshandlade vovven, under täcket. Suger ut det sista av lugnet på morgonen innan han måste gå upp. Under täcket är det lite för varmt, men väldigt gosigt och han ligger lite skyddat och hamnar inte värst mycket i fokus för familjens minsta. Han som slåss, rivs och drar i svansen, i öronen...ja allt han kommer åt att dra i. Igår fick han in ett riktigt rapp med flugsmällan rätt över nosen. Lilla vovven kved till. Då är det svårt att gå ner lugnt och sansat på knä och förklara för Valdemar att man inte får göra så och varför. Jag blev faktiskt riktigt arg och röt till istället. Slag och sånt på mig kan jag förklara lugnt och sansat, jag tål det och förstår vad lillen sysslar med. Men lilla vovven han förstår ju inget alls. Varför han ena sekunden får pannkaka och ett glas mjölk serverat på golvet av lillen och i nästa sekund blir piskade på nosen. Någon måste försvara vovven också. Och Valdemar han visar ånger. Men kommer lik förbannat göra det igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar