Idag har det varit så fint väder så jag kunde inte hålla mig längre utan tog på mig vårjackan, vårsjalen och gummistövlarna när jag lämnade på dagis. Hoppades på att hinna hem efter att ha hämtat Valdemar och leka i trädgården och eftermiddagssolen, men plutten hann bli så trött så det fick bli middag direkt.
Gjorde sjukt goda kycklingklubbor och fick till sånt där kryddigt och gott skinn som min älskade mamma alltid gjorde. Valdemar tyckte det var så gott så han grät när han insåg att det inte gick att få mer kött från benen.
Nu ska jag vara tjej och plugga samtidigt som jag kollar på "En unge i minuten" (tycker förresten att unge är ett ganska fult ord, dumt liksom) och drömma lite om att få göra om det där. Konstigt att man kan glömma så fort och numera se det som något helt underbart och härligt, när det jag minns som klarast är att jag hade så fruktansvärt ont. Man ser antagligen bara resultatet av prestationen.
 |
| Här var man inte så kaxig... |
Undrar om man skulle önska att det gick till på något annat sätt om man är så lycklig att man får göra om det? Och undrar om man skulle lägga energi på att skriva ett förlossningsbrev när de uppenbarligen inte läser det...
 |
| Tänk att man kan vara så liten och ändå så självklar. |
Vilka fina bilder och vad fräsch du ser ut på den sista. Imponerande.
SvaraRaderaHaha! Tack du :)
SvaraRaderaJag va faktiskt inte alls så där sänkt av förlossningen, utan pigg och uppe på benen så fort bedövningen släppt och Valdemar tog sin första tur på stan för att shoppa pyjamasar redan två dagar gammal. Jag gick på något slags lyckorus i en vecka sedan slog det till när det lade lagt sig.
Och fina bilder...min blogg så jag bestämmer - dvs bilden där jag sitter på en mobil toalett eller hänger lustgashög över en sån där rullatorgrej i sexy strumpor och sjukhusrock är alltså inte med :)