Det här med att gifta sig

Jag har alltid velat gifta mig (hade bakslag en period då jag fick för mig att alla som gifter sig dom skiljer sig, men det kom jag över) och sen jag träffat Jakob så har det ju känts mer aktuellt än någonsin. Vi har inte alls planerat något, utan vi har bara vetat att vi alltid vill leva med varandra. Exempel på att vi planerade, men inte planerade är att Jakob kunde ringa hem från jobb och spela en låt han hittat som han tyckte vi borde ha på vårt bröllop. Vi ville gifta oss, men hade inget mer bestämt.
Sen kom en oplanerad graviditet och allt började skaka. Vi har kämpat, gråtit, bråkat, tappat hopp, gett upp, hittat nya krafter, planerat, kämpat, gråtit, bråkat, tappat hopp, gett upp, hittat nya krafter, planerat, kämpat, gråtit, bråkat, tappat hopp, gett upp, hittat nya krafter, planerat.... Det har varit så jävla slitigt och verkligen gjort ont att ha det såhär tillsammans, eftersom vi älskar varandra så oerhört.

A + J = sant
Egentligen har jag öppna ögon,
inget underbett och ingen Bröderna
Dalton haka, har
lite lite mer överläpp. Magen
överensstämmer dock
med bilden. Fast han älskar
mig ändå.

Men nu, under sommaren, har så himla mycket vänt för oss. Vi är nästan tillbaka till oss igen, vi två, A+J=sant. Det som startade med att ett litet barn skakade om vår värld, är nu istället det som gjuter vår nya, stadiga grund. Han tillför så enormt mycket kärlek till vår familj, den där lilla grabben, och vi vill göra allt för att han ska leva i en lycklig familj. Att vi alla ska vara lyckliga.
Jag har inte drömt om bröllop på väldigt länge. Jag känner att det viktigaste är att vi har varandra, inte att vi är gifta. Kommer det så kommer det.
Men Linda och Markus bröllop som vi var på i somras fick mig till att börja drömma, hoppas och önska. Det var så otroligt vackert, brudparet var så vackra och hela dagen var perfekt. Jag drömmer om att en dag få stå där jag också. Eller kanske smita iväg, åka utomlands, bara vi tre. Romantiskt på en vacker strand i ett varmt land.
Men, men...en sak i taget.



Hittade den här bloggen och dessa vackra bilder gör inte att man blir mindre sugen direkt.
Så vackert så det nästan gör ont.

Såhär ser Markus och Linda ut när dom gifter sig. Klänningen är helt underbar! Stället där de hade festen på har ett ciggarrum med Chesterfieldsoffor, uppstoppade djur på väggarna, murriga tapeter, bokhyllor och dunkla lampor. Har inte sett deras bröllopsbilder ifrån det rummet, men kan tänka mig att det blev väldigt fint och väldigt i stil med speciellt Lindas klänning. Lite gudfadern sådär.